Dremas

Här har ja inte skrivit på ett tag ser jag..

Det har varit en jobbig vecka de här.. Jobbade till och med tisdag, onsdag morgon 06.40 satt ja på tåget hem för den stund som vi så många dragit oss för. K´s begravning. Det va så fint och så sorgligt (som de alltid är så klart), gät som ett barn som vanligt. Jag såg paniken i fleras ögon och det är en hemsk syn för jag vet så väl hur den känns. Var även en jordfärtninge eller va de heter.. Så vi va ute o blåsten. Men solen sken när vi kom ut och den sken nästa hela tiden när vi tog ett sista farväl av vår älskade K.
Efter begravningen var de fika i L, K´s sista fika sa de. *usch* ja hatar verkligen detta, se min vän och hennes familj gå igenom detta. Vill att ingen ska behöva gör de.
Åt senare middag med min vän, va skönt att få prata med henne och träffa henne lite längre stund.
Åkte hem på torsdagen, va hemma vid sex taget.. Va inte allt på humör för något och på allment tjurig... Men de är ju inte så konstligt igentligen... det sitter fortfarande, kommer att gå över, men inte ännu.. sen..